Start » Hur kan vi förändra? » Goda Exempel » Värmdö IF ställer om – till en medveten förening med plats för alla

Värmdö IF ställer om – till en medveten förening med plats för alla

På bilden: Daniel Scholder och Lena Lindahl
Text och foto: Cecilia Backentorn

Daniel Scholder hade varit med i Värmdö IF länge och tränat alla sina tre söner när han som pojkansvarig i styrelsen plötsligt kontaktades av ordföranden. En spelare hade agerat våldsamt efter en match. Det kunde ha slutat med en avstängning, men genom utbildning och ett medvetet värdegrundsarbete har föreningen istället fått fler att spela innebandy med glädje och gemenskap som mål.

Det är klart att han ska ha ett straff! Hur länge ska killen stängas av? Det var den första ryggmärgsreaktionen från flera av oss när vi funderade över hur vi skulle hantera den anmälda spelaren. För det är så man är van att hantera en sån situation, berättar Daniel.

I det här fallet var pojkens pappa påläst och agerade konstruktivt. I samtal med föräldern hittade man snabbt en annan lösning. Spelaren fick dels prova att träna med en annan grupp och de bestämde att han inte skulle vara med de sista 15 minuterna, eftersom det ofta var då något hände.

– Man hade sett ett mönster. Flera föräldrar hade sett detta länge, var irriterade och tänkte ”Varför gör inte ledarna något åt det här? Det händer alltid något på match”. Men ingen kom med förslag  utan alla satt och var jättefrustrerade, berättar Daniel.

När det klarnade att spelaren kanske hade en NPF-diagnos insåg Daniel att han inte kunde något om det, att han troligen inte var den enda och att det var ny och okänd mark. Han googlade, hittade projektet Idrott för alla och Riksförbundet Attention och insåg att det fanns kunskap och hjälp att få. Det var så Daniel fick kontakt med Lena Lindahl.

Ökad kunskap om NPF ger perspektiv

– Jag började med att komma till ett styrelsemöte och berätta om Attentions projekt och den ledarutbildning som vi planerade då. Sen bestämde vi att testa en pilotutbildning på Värmdö IF, berättar Lena.

Det ledde till flera utbildningstillfällen och genom feedback från de som deltagit i pilotutbildningen (bland andra Värmdö IF) utvecklades den NPF-utbildning för tränare som idag är en del i SISU Idrottsutbildarnas grundkurs. Värmdö IF hade samtidigt påbörjat ett värdegrundsarbete i föreningen där man utgick ifrån olika policydokument som beskrev vad man skulle göra, men det saknades ett “HUR”.

– Vi insåg att NPF-utbildningen täcker väldigt mycket av det vi vill. Den tar upp frågor om vad vi vill som förening och vem vi finns till för. Genom utbildningen får vi verktygen för att också förstå värdegrunden, så nu gör vi en helhet av båda delarna, berättar Daniel. Han visar upp en enkel skissbild som sammanfattar Värmdö If:s värdegrund, och den skiljer sig markant från de långa policydokument de hade tidigare.

Du tycker alltså att vår NPF-utbildning har svarat mot de utvecklingsbehov ni såg i er förening och att det har hjälpt er framåt, undrar Lena?

– Ja, på flera nivåer. Värmdö IF har fokus på hälsan, den sociala miljön, utveckling och utmaning ur tre perspektiv: spelare, ledare och lag. När det gäller den sociala miljön är utbildningen ett klockrent verktyg eftersom man går igenom hur man ska prata, hur man kan få en träning att funka och hur man själv ska känna att man har en mer professionell roll. Men det finns också delar att hämta när det gäller mental hälsa, utveckling och personliga utmaningar för såväl spelare som ledare och hela laget. Jag tror att materialet är en trigger för att börja tänka på andra sätt, säger Daniel.

Kan man ställa krav på frivilliga ledare?

En annan viktig fråga är det vi kallar ”Det ideella dilemmat”. Vad säger Daniel om hur mycket man kan kräva av en ideell ledare? Kan man förvänta sig att dessa ledare ska klara av att anpassa träningen för olika individer?

– Ja, jag tycker man kan förvänta sig en del av ledare. Man har ställt upp och det är ett ansvar man tar på sig då tycker jag att vi får hjälpas åt att klara av det. Ofta drivs man av något, kanske något så enkelt som att det är kul att röra på sig. Då tänker jag att det ska vara så kul som möjligt och det är INTE kul om man ställs inför en typ av situationer som man inte kan hantera.

– Motargumentet skulle vara “Hur mycket ska man behöva utbildas?” men jag tror snarare det handlar om hur mycket hjälp vi kan erbjuda ledarna för att göra träningen ännu lättare och roligare. Utbildningen förenklar för de frivilliga. Upplägget är så enkelt med filmer och några reflektionsfrågor, det är verkligen inte några krångliga saker man ska lära sig, menar Daniel.

– Om du skulle sammanfatta, vad är vinsterna med ett mer medvetet ledarskap och inkluderande förhållningssätt för en förening?

– Jag har sett tydliga ledarförändringar, till exempel att man har ändrat hur man uttrycker sig när man blir irriterad. Vi ledare har också börjat prata med varandra på ett annat sätt, ”Jag fokuserar på de här två idag så kör du de här övningarna med gruppen” sånt gjorde vi inte innan. Det handlar också om självinsikt: att ta ansvar för om man t ex haft en dålig dag så det inte påverkar barnen – de kommer ju bara dit och är glada och vill spela. Och så har vi föräldrar i vår grupp som coachar oss och tipsar att ”Gör såhär så kommer han att reagera sådär”. Vi har också barn som har tagit en paus och de har vi välkomnat när de dyker upp igen.

– Om man säger att man är en bred förening får man visa det också, man kan inte bara säga det. Vi vill så många spelare som möjligt så länge som möjligt. Vi vill ha ledare som känner att det är kul att gå till träningen – tappar vi ledare då har vi ingen verksamhet längre! Vi vill ha föräldrar som tycker att Värmdö IF är den bästa sociala platsen för sina barn och vi vill att samhället runtom ska känna att det här är en verksamhet som ger någonting. Vill man spela hos oss, så ska man också kunna göra det. Nu har vi verktyg och ett val att använda dem. Men man måste ligga på och driva för det är jättelätt att fastna i slentrian, säger Daniel med eftertryck.

Daniels tips till andra föreningar som vill komma igång med ett medvetet förändringsarbete:

  • Börja med utbildningen, den är så rakt på verkligheten för ledarna. Varenda ledare oavsett situation kommer känna igen sig, det är den reaktionen jag har fått.
  • Börja inte med ett stort bredd-införande, det landar sällan som det ska, utan bryt ner jobbet i så små grupper som möjligt. Reflektionsövningar och diskussioner gör sig bättre i små grupper.
  • Låt det vara nära verkligheten, tänk på det lag du har hand om när du jobbar med materialet.
  • Tänk igenom spridningen. Utbilda några ambassadörer ordentligt som kan ta det vidare i sina grupper och berätta också för föräldrarna och inkludera dem i det ni gör.