Vad vinner kommunen på förebyggande arbete?
Kommunerna har ett stort och omfattande ansvar genom skolan och fritidsverksamheten. För att uppnå delaktighet och återetablering av ungdomar som hamnat i utanförskap är det viktigt att hitta långsiktiga lösningar framför kortsiktiga och tillfälliga insatser. Unga som hamnar i utanförskap beräknas kosta samhället runt 260 miljarder per årskull – pengar vi alltså kan spara med förebyggande arbete!
- Stora ekonomiska besparingar (vinster)
– framför allt i minskade sociala insatser, men även inom skolan, hälsoförebyggande och övrig omsorgsinsatser på längre sikt - Minskat lidande för barn och unga (framtidens vuxna)
– t ex genom hälsovinster, ökad livskvalitet och bättre skolresultat - Familje- och socialomsorgen avlastas
– minskade sociala insatser på alla nivåer, både i närtid och på sikt - Bidrar till att skapa moderna och flexibla organisationer rustade för framtiden
– Nyskapande verksamhet kring inkludering och fritid bidrar till nya arbetssätt och utvecklar kommunen som helhet. - Man lever upp till Barnkonventionens krav om en tillgänglig fritid för alla barn, som blir lag 2020
- Strategiskt effektivt sätt att ta ett helhetsgrepp över likabehandling, inkludering, värdegrundsarbete, tillgänglighetskrav och få individen i centrum.
De unga som hamnar i utanförskap beräknas kosta samhället mångmiljard belopp (runt 260 miljarder per årskull.
Kommunerna har ett stort och omfattande ansvar genom skolan och fritidsverksamheten. En rad rapporter och utredningar pekar på bristerna i nuvarande stödsystem. För att uppnå delaktighet och återetablering av ungdomar som hamnat i utanförskap är det viktigt att hitta långsiktiga lösningar framför kortsiktiga och tillfälliga insatser. Styrning, struktur och samsyn är avgörande delar för att samverkan ska fungera.
För kommunerna kostar en person med ekonomiskt bistånd i snitt 44 000 kronor per år och en person med alkohol- eller narkotikamissbruk kostar 95 000 respektive 190 000 per år. Räknar man med sjukvårdens, polisens och kriminalvårdens kostnader blir de totala kostnaderna ännu högre.
Det finns beräkningar som visar att en enda människas livslånga utanförskap kan kosta samhället uppemot 10-15 miljoner kronor. Att förebygga och förhindra ett utanförskap innebär att betydande samhällsbesparingar kan göras!
Konkreta kostnader för utanförskap
- Ett år av utanförskap kostar samhället en halv miljon per person som drabbas.
- En enda människas livslånga utanförskap kan kosta samhället uppemot 10-15 miljoner kronor.
- 37 000 unga vuxna mellan 16 och 25 år varken studerar eller arbetar år 2017.
- 7 procent av Sveriges barn bor i en familj med låg inkomststandard. Det innebär att familjens inkomster inte räcker till för de nödvändigaste levnadsomkostnaderna.
- 1 av 10 klarar inte gymnasiet (ca 14 000 elever i varje årskull).
- Av de som hoppar av skolan varje år hamnar varannan elev (ca 13 000) i utanförskap.
- Samhällsförlusten för dessa elever uppgår till totalt ca 53 miljarder utslaget på den årskullens hela arbetsliv. Hälften av förlusten drabbar enskilda och hälften drabbar det offentliga genom förlorade skatteintäkter.
- Kostnaderna för sjukdomar relaterade till fysisk inaktivitet och övervikt uppskattas till totalt 25 miljarder kronor per år, bara i Sverige.
- Bara 44 procent av pojkarna och 22 procent av flickorna i Sverige idag når den rekommenderade nivån 60 minuters aktivitet om dagen.
Skandia har finansierat en kalkylmodell som visar på utanförskapets kostnader. De samhälleliga kostnaderna för den svenska befolkningens ohälsa och sjukdomar uppskattas kosta 823 miljarder kronor är 2008. Det motsvarar en fjärdedel av Sveriges BNP för samma år.
Den statliga utredningen SOU 2018:11 Om unga som varken arbetar eller studerar föreslår en rad åtgärder för att bryta det utanförskapet som ”hemmasittande” bidrar till och som genererar omfattande samhällskostnader och mänskligt lidande.
Inspireras av kommuner som redan arbetar förebyggande:
Ängelholms kommun har sedan 10 år arbetat strategiskt med förebyggande arbete för att få in fler barn och unga i föreningsliv. Maja Arvidsson, lärare och föreningsaktiv, var initiativtagare till verksamheten Aktivitet Förebygger som nu fått en hel kommun att tänka om. Läs mer om deras arbete här!
Vallentuna kommun har genom sitt kultur- och idrottsprojekt fått fler elever att hitta in i nya fritidsaktiviteter och idrotter. Värdegrunden ”Mod att gå före”, en politisk vilja och drivande tjänstemän har varit några av nycklarna till ett framgångsrik arbete, som bara börjat. Läs mer om Vallentunas satsning här