Start » Vad är vinsten? » Vad är vinsterna för individen?

Vad är vinsterna för individen?

Barn tränar parkour

Att kunna delta i fritidsaktiviteter och idrott borde vara en självklar möjlighet för alla barn och ungdomar. Effekterna på individnivå och samhällsnivå handlar såväl om ökad livskvalitet, fysisk och mental hälsa som om ekonomi. Dessvärre är det inte någon självklarhet för alla barn, särskilt inte för gruppen med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (som till exempel ADHD och autism).

Färre krav och större tydlighet

Riksförbundet Attentions rapport Färre krav och större tydlighet, från 2016 visade att drygt hälften av barn med NPF i åldrarna 10-12 år idrottar. Riksidrottsförbundets siffror över alla barn mellan 6 och 12 år visar att 80 procent av pojkarna och 74 procent av flickorna idrottar. Vi kan alltså konstatera en stor skillnad mellan barn med NPF och barn i allmänhet.

Alla barn har rätt att växa upp med möjlighet till en fungerande fritid. Det kan vara skillnaden mellan hälsa och ohälsa, gemenskap eller utanförskap, att ha ork eller att alltid vara ”trött”. För barn och unga med neuropsykiatriska diagnoser (NPF) är idrott extra viktigt enligt forskningen. Eftersom det ökar och håller uppe dopaminnivåerna hjälper det barnen att hålla ett bättre fokus.

Om jag inte haft handbollen hade jag nog legat på soffan och kollat på mobilen!

Felicia i ”En film om idrott och NPF”


Folkhälsomyndigheten har intressanta fakta

På Folkhälsomyndigheten arbetar man för en folkhälsa som stärker samhället. På deras webbplats finns massor av bra fakta att hämta om du vill ha siffror på varför man ska satsa på förebyggande arbete för barn och unga! Myndigheten slår till exempel fast att fysisk aktivitet i alla former har en mängd positiva hälsoeffekter, både fysiska och psykiska. Och att det därför är angeläget att stimulera till och ge förutsättningar för mer rörelse bland barn och unga. Framförallt för tonåringar – som visar mindre fysisk aktivitet och mer inaktiv tid bland jämfört med 11-åringar. Även en liten ökning kan ge stora hälsovinster på både kort och lång sikt och både för individ och för samhället som helhet. Insatser som når alla kan också bidra till att utjämna de påverkbara skillnader i hälsa som finns i dag mellan olika grupper!

En aktuell rapport om barns rörelsemönster ger ytterligare perspektiv på hur angeläget och utbrett problemet är:
– Vi ser alltså en koppling mellan att röra på sig och att samtidigt uppge att man mår bra och inte känner sig stressad över skolarbetet. Just den här studien kan inte säga vad som är orsak och verkan bakom sambandet, men att fysisk aktivitet främjar en god hälsa både fysiskt och psykiskt är etablerad kunskap sedan tidigare, säger Marita Friberg, utredare på Folkhälsomyndigheten. Läs hela rapporten Barns och ungas rörelsemönster

Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm har utfört studien Barns-och ungas rörelsemönster på uppdrag av Folkhälsomyndigheten, som visar att graden av fysisk aktivitet är för låg för de flest barn (825 11, 13 och 15-åringar var med i studien).

Läs artikeln om May som haft svårt att finna rätt aktivitet, men som genom hästarna och gemenskapen i stallet nu fått en meningsfull fritid.

> Till artikeln


Fysisk aktivitet och psykisk ohälsa

Kostnaderna för psykisk ohälsa går att beräkna och innebar en ökad kostnad för samhället motsvarande 142 miljarder kronor i Sverige år 2010. Fortsätter den negativa trenden kan kostnad stiga till 345 miljarder kronor år 2030, enligt en rapport från World Economic Forum. Det finns alltså avgörande mycket pengar att spara!

  • Psykisk ohälsa hos barn i åldern 10-17 år har ökat med över 100 procent på tio år. (åren 2006-2016)
  • Ca 190 000 barn och unga vuxna i Sverige lider idag av någon form av psykisk ohälsa. 
  • Den enskilt största gruppen, drygt 63 000 personer, är unga kvinnor i åldern 18-24 år.
  • Barn  och ungdomar med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i större utsträckning lider av psykisk ohälsa 
  • Barn och ungdomar med NPF slutar idrotta tidigare än andra barn. Skälen är att barnet inte fått det stöd det behövt och att kraven inom idrotten är för höga.
  • Sjukskrivningar på grund utav psykisk ohälsa har ökat från 28 procent till 45 procent under åren 2010 – 2017. 
  • År 2010 medförde psykisk ohälsa en samhällsekonomisk kostnad motsvarande 142 miljarder kronor i Sverige, en kostnad som förväntas stiga till 345 miljarder kronor år 2030. 

Fler reflektioner om vinster för individen

Ohälsa minskar inte bara välfärden för de individer som drabbas och deras närstående. Det skapas kostnader i form av sjukskrivningar, förlorade skatteintäkter, sjukvård och andra former av offentlig omsorg. Den ökande psykiska ohälsan har lett till ökat antal sjukskrivningar, en kraftig stigning från 28 procent 2010 till 45 procent 2017.

De satsningar som mest påtagligt reducerar risken för framtida psykisk ohälsa fokuserar på barns tidiga utveckling, visar forskning. Det finns därför goda skäl att satsa mer på förebyggande insatser. Men också på forskningsprojekt som ökar kunskapen om vilka åtgärder som mest framgångsrikt kan förebygga psykisk ohälsa. (Följ länkarna nedanför för fördjupning).

Fördjupning om fysisk aktivitet kopplat till psykisk ohälsa: