Vad vinner skolan på meningsfull fritid?
Det finns tydliga kopplingar mellan hälsa, meningsfull fritid, fysisk aktivitet och skolresultaten. Olika forskningsresultat och rapporter stärker bilden av att rörelse och meningsfull fritid gör skillnad och att utanförskap leder till stora samhälleliga förluster i slutändan. Till exempel genom lägre inkomster och lägre skatteintäkter. För individen innebär en misslyckad skolgång högre risk för att hamna i arbetslöshet, få ohälsa och andra sociala problem.
- År 2015 var antalet 24-åringar i Sverige som saknade gymnasieutbildning 14 746 st.
- Genomförda gymnasiestudier är numera ett minimikrav för de flesta jobb.
- 1 av 10 klarar inte gymnasiet (ca 14 000 elever i varje årskull).
- Antalet elever som har upprepad ogiltig ströfrånvaro är 18 000 (hösten 2015).
- 1 700 elever i Sveriges skolor rapporteras ha ogiltig sammanhängande frånvaro i en månad eller mer (hösten 2015).
- 100 000 ungdomar börjar i gymnasiet varje år. Ungefär en fjärdedel av dem hoppar av eller lämnar med ofullständiga betyg.
- Fysisk aktivitet förbättrar vår koncentrations och inlärningsförmåga, vilket i sin tur leder till bättre resultat i skolan.
Det finns flera värden med att stötta barn och ungdomar att fullfölja grundskolan och gymnasiet:
– Det handlar om livskvalitet och förutsättningar att klara sig i livet för de drygt 14 000 berörda ungdomarna i varje årskull, men också för samhället i stort.
– Det finns ett sambandmellan misslyckande i skolan och risken att hamna missbruk, hälsoproblem, arbetslöshet, kriminalitet och andra former av sociala problem. Att lämna skolan utan betyg och godkända resultat skapar betydande svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden.
– Samhällets kostnader blir orimliga. De omfattande skolmisslyckandena (bland den senaste årskullen av 24-åringar) förväntas leda till ett förlorat värdeskapande på 53 miljarder kronor fördelat över det yrkesverksamma livet mellan 24 till 65 år. Ungefär hälften av den förlust som uppstår drabbar individer i form av lägre inkomster, medan andra hälften drabbar offentlig sektor i form av lägre skatteintäkter.
– Flera rapporter och forskningsresultat stärker de negativa sambanden.Till exempel den avhandling från Lund som har följt elever i grundskolan (1an till 9an). Eleverna har haft 40 minuter idrott varje dag sedan första klass. Niornas betyg jämfördes med tidigare elevers betyg på samma skola, samt med tre skolor i samma område med jämförbar socioekonomisk sammansättning. Resultaten visade att pojkarnas betyg ökade med i genomsnitt 13 poäng (i det dåvarande betygssystemet) och sju procent fler av pojkarna kom in på gymnasiet.
Generation Pep och Pep Skola
Generation Pep arbetar för att alla barn och ungdomar i Sverige ska ha möjlighet och viljan att leva ett aktivt och hälsosamt liv. De är en röst för frågan kring barn och ungas hälsa, genom att sprida kunskap och engagemang med hjälp av kampanjer, rapporter och andra kommunikationsinsatser. Förutom påverkan har man ytterligare två konkreta arbetssätt:
1) Peppare är ett nätverk av organisationer och privatpersoner som aktivt ställer sig bakom vår vision och som vill vara med och bidra till att förverkliga den. Vill du också bli Peppare?
2) Initiativ är olika satsningar som förväntas ha reell påverkan på förutsättningarna för barn och ungas levnadsvanor. Det kan vara samarbetspartners eller Genpep själv som tar på sig att driva, utveckla och/eller finansiera ett initiativ. Då ingår man ett initiativpartneravtal.
Pep Skola är en webbplats där skolor får hjälp med att identifiera sitt nuläge, planera aktiviteter och följa upp det man gör. Dessutom finns inspirationsbanken, där alla kan lägga upp goda konkreta exempel. banken har blivit extremt använd och gillad eftersom den har så bra hands-on exempel. Kolla in sidan här!