Synen på resurser

I kommunerna saknas det generellt en långsiktig syn på finansiering av verksamhet som rör meningsfull fritid för barn och unga. Bristen på samordning av resurser är också ett problem. Öronmärkning av pengar för olika grupper gynnar personer i utanförskap på kort sikt, men inte på lång sikt. Vi förespråkar därför att kommunerna tar ett helhetsgrepp kring hur man använder och planerar resurser för barn och unga som hamnat utanför en meningsfull fritid.

Utmaningar

För den ideella föreningen kan det vara svårt att förverkliga alla önskemål med enbart ideella ledare. En ytterligare svårighet är att de olika specialidrottsförbunden har olika inriktningar och saknar samsyn. Det kräver också tid att söka och kunskap om hur och vilka bidrag man kan söka. Det finns många bidrag som en förening kan söka på olika nivåer lokal, regional och nationellt. Men det är ofta förknippat med mycket arbete att hitta rätt bland bidragsgivarna, att ansöka i rätt tid, och med rätt underlag.

För de allra flesta föreningar är trots allt kommunala eller statliga bidrag en förutsättning för att kunna bedriva sin verksamhet och utöva sina aktiviteter. De olika instanserna har ofta egna unika kriterier för hur bidraget skall ges ut och är ofta öronmärkta.

Här följer en sammanfattning av de vanligaste bidragen som rör idrott och föreningsliv:

Kommunala bidrag

Ideella föreningar som bedriver olika sorters verksamhet inom kommunen har möjlighet att söka ekonomiskt bidrag till sina verksamheter. Kommuner har olika typer av bidrag och det finns oftast en prioriteringsordning avseende verksamhet för olika grupper, t.ex. barn och ungdomar.

Vanliga bidrag är:

Aktivitetsbidrag: syftet med denna typ av bidrag är att stödja aktiviteter för olika målgrupper.
Lokalkostnadsbidrag: syftet med denna typ av bidrag är att underlätta för föreningar att hyra lokal eller annan mötesplats. Läs mer under Verksamhetsplatser.
Utbildningsbidrag: syftet med denna typ av bidrag är att stödja föreningens utveckling.
Grundbidrag: bidraget syftar till att ge föreningen en ekonomisk grundtrygghet.

Exempel på bidrag som Stockholm stad erbjuder:

Allmänna förutsättningar för bidrag till ideella barn- och ungdomsföreningar i Stockholms stad
Bidrag för drop in-idrott för prioriterade målgrupper
Evenemang som vänder sig till barn och ungdomar och som genomförs på skollov utanför ordinarie säsong
Evenemangsbidrag
Hyresbidrag
Idrottsbonus
Investeringsbidrag
Lovbidrag
Medlemsaktivitetsbidrag
Nolltaxa för barn och ungdomsverksamhet
Nybildningsbidrag
Parasportbidrag
Scoutlägerbidrag

Riksidrottsförbundet

Varje år får svensk idrott statsanslag som fördelas bland landets föreningar och förbund. Dessa pengar går till största del ut i form av ett lokalt aktivitetsstöd (LOK-stöd) för barn-och ungdomsidrotten. Därutöver finns det ett antal olika stöd som antingen söks eller fördelas till idrottens organisationer (IF, SF och DF/SISU-d).

En kort sammanfattning av de olika stöd som finns från Riksidrottsförbundet:

LOK-stöd
Idrottslyftet
SF-stöd inkl. stimulansstöd
DF-stöd
Elitstöd
Ekonomiskt stöd förstudie/bids
Idrott för nyanlända
Framåtfonden
Statsanslag SISU-d

Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor, MUCF

Bidrag från den här myndigheten kan sökas både för projekt och för ordinarie verksamhet.

MUCF fördelar bidrag till:

barn- och ungdomsorganisationer, etniska organisationer och hbtq-organisationer.
internationellt ungdomssamarbete genom EU-programmet Erasmus+.
projekt som handlar om demokrati- och inflytandefrågor, diskriminering samt rasism och extremism.

Alla bidrag som MUCF delar ut har fördelats på uppdrag av regeringen, som har formulerat syftet och bestämt reglerna för de bidragen. Bidragen fördelas sedan efter en prövning mot de aktuella regelverken.

Bidragskriterier

Det är inte ovanligt att kommunerna, förbunden eller myndigheterna formulerar villkor för att ansöka om bidrag. Innan man söker bidrag behöver föreningen kontrollera att den uppfyller de villkor som bidragsgivarna ställer. För att ha rätt att söka till exempel aktivitetsbidrag brukar det finnas riktlinjer för hur föreningen dokumenterar sina aktiviteter, det är viktigt att man följer dessa riktlinjer. Ofta har bidragsgivarna blanketter eller mallar som ska användas vid bidragsansökan. Förutom dokumenterade aktiviteter måste föreningen ha ett aktuellt medlemsregister som ligger till grund för bidragsansökan. Vanligtvis ska den som valts till firmatecknare i föreningen underteckna bidragsansökan och därmed försäkra att uppgifterna som skickas in stämmer. Det är viktig att föreningen lämnar rätt uppgifter då felaktiga bidragsansökningar kan komma att polisanmälas.

Öronmärkning

Öronmärkta pengar eller bidrag avsedda för specifika ändamål har ofta ett väldigt snävt användningsområde. Bidrag med ett mycket snävt användningsområde en öronmärkning kan dessutom ofta snarare sätta käppar i hjulet än att vara en tillgång då föreningen blir begränsad och låst till öronmärkningen. Tidigare forskning om öronmärkta pengar till ideella organisationer har visat på att externa villkor och villkor från en bidragsgivare kan skapa konflikter med villkor från andra bidragsgivare. Man bör också tänka på att det kan krävas att organisationer och föreningar ökar sin administrativa kompetens för att kunna möta de ökade kraven på extern, formell öronmärkning.